Close
A view from the United Nations
March 2008
The global food crisis: Are the rich abandoning the poor?
By Vicente García-Delgado, CIVICUS´ UN Representative
Release Date: 9 April 2008 - e-CIVICUS 383
Are the rich nations of the world abandoning the global poor?
Basic food prices have increased dramatically over the last few years and are expected to continue their upward spiral for the foreseeable future, causing food shortages, increasing hunger and malnutrition, social unrest, large human displacements and desperation in poor regions of the world. Yet, the response of the wealthy North, except for a few honourable exceptions, has so far been manifestly inadequate.
Unless this situation is reversed soon, our own generation could be witnessing unprecedented humanitarian crises, increased social unrest, and new and renewed conflicts over scarce water and agricultural resources leading to mass migrations, general insecurity and untold human suffering.
The reasons for the current food crisis are many, including decreases in crop-producing land and lower harvest yields due to extreme climate events; water source depletion and advancing desertification; rapid increases in food demand from large emerging economies; changes in diet, including rapidly increasing meat consumption in China and India; the diversion of agricultural outputs toward bio-fuel production; spikes in the price of oil; population explosion; and unresolved local and regional conflicts.
For example, AlertNet reports that “Somalis uprooted by fighting in Mogadishu looted trucks carrying U.N. food aid, […] highlighting what relief agencies warn is a fast deteriorating humanitarian catastrophe.”
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
The UN secretary general has warned that millions of people are at risk of starvation as global food stocks fall to their lowest levels in decades, Al-Jazeera reports that “In a letter to a US newspaper, Ban Ki Moon warned that shortages are forcing prices to rise which may have devastating consequences for the world's most vulnerable communities”
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm
The UN Food and Agriculture Organization (FAO) says that “Since 10 January [2008], some 20 provinces of southern China have suffered from disastrous cold, ice, and snow. Some 100 million people are officially estimated to have been affected. The most severely impacted crops include rapeseed, vegetables, and fruits. In addition, some 190,000 hectares of winter wheat were severely damaged.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO also reports that “Unusually cold weather has been sweeping through the upland areas near the Viet Nam-China border since January 14th, making it a record cold spell. About 150,000 hectares of rice have been destroyed, with a loss of about US$25 million. In the central province of Thanh Hoa , half of the rice area has also been lost (45,000 hectares). Other severely affected areas include Nghe An province and Hai Phong city.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
In North Korea, “in addition to long-standing economic constraints, the Democratic People’s Republic of Korea was severely affected by floods in 2007 and continues to suffer from serious food shortages. Based on the most recent Government estimates, total cereal production in 2007 is about 3 million tonnes (milled base, or 3.6 million tonnes unmilled), a significant reduction from the 4 million tonnes of the previous year and the five-year average of 3.7 million tonnes. The major cereal losses were in maize (650 000 tonnes less, or 33 per cent down from the previous year) and in rice (400 000 tonnes less, or 25 per cent down from the previous year). “www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
The Socialist Worker points out that, “This growing hunger has provoked resistance around the world. [There have been] food riots in Burkina Faso , Morocco and Egypt . These follow protests in Senegal and Mauritania earlier this year.”
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
More food riots and political unrest are predicted, as has occurred in recent weeks in Pakistan , Indonesia and Egypt . In Egypt , shortages of government-subsidised bread recently triggered strikes, demonstrations and violence in which seven people died. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
The Washington Post reports that “ Mexico is in the grip of the worst tortilla crisis in its modern history. Dramatically rising international corn prices, spurred by demand for the grain-based fuel ethanol, have led to expensive tortillas. That, in turn, has led to lower sales for vendors […] and angry protests by consumers.”
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
In Argentina , the new government of Cristina Kirschner is facing its first major social challenge as farmers blocked roads to protest large export tax hikes. As reported by IPS News, “Some analysts say the tax hike is aimed at keeping domestic grain prices artificially low and ensuring domestic supplies. Because international commodity prices are so high, without the tax on exports, there is little incentive to sell soybeans and other grains on the domestic market.”
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
In the Philippines , government officials are encouraging fast-food restaurants to cut rice servings in half, and exports have been suspended. The Philippines is not alone; Egypt and other traditional exporters of agricultural commodities have either curtailed or suspended exports to ensure food is available domestically at affordable prices.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
And sometimes, as in Zimbabwe , food crises cannot be entirely blamed on the weather. Here, misguided agricultural policies and widespread corruption have resulted in decreases in agricultural production and disruptions in food-aid distribution.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
In his speech at the Center for Global Development in Washington , D.C. on April 2, 2008 , Robert Zoellick, President of the World Bank Group, provided a striking assessment of the magnitude of the global food crisis: according to World Bank estimates, “33 countries around the world face potential social unrest because of the acute hike in food and energy prices. For these countries, where food comprises from half to three-quarters of consumption, there is no margin for survival.”
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
The steep increases in agricultural commodity prices is also affecting FAO´s World Food Programme to the point of issuing an emergency appeal to donor countries to come up with an additional US$500 million within the next few weeks, or risk rationing food deliveries to the poorest of the poor around the world, some 73 million people who desperately depend on FAO’s food assistance for their daily survival.
For donor countries, 500 million dollars is a drop in the bucket. Just the calamitous war in Iraq is costing about US$8 billion each month,
http://zfacts.com/p/447.html (Other estimates put that figure at US$14 billion.) To stem the current US financial crisis, there has been no hesitation on the part the US Federal Reserve, the UK and the European Union to inject billions upon billions of dollars into the financial markets over the last few weeks.
www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml ,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 million to avert a shameful humanitarian food crisis is apparently hard to come by.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
The 73 million people who are the poorest in the world have not benefited from market globalisation, and have contributed little, if anything to the current climate change chaos, since they have long been unable to reach even the first step on the ladder to development. In this context, the failure of rich countries to respond immediately to FAO’s appeal amounts to nothing short of collective moral turpitude. It is also politically shortsighted in the extreme.
Considering the likely tragic consequences of the current global food crisis, it is incumbent on developed countries to address this challenge head-on with the urgency it deserves. In this age of unparalleled wealth accumulation in Northern countries, it is simply unacceptable to abandon the poor and look the other way. The final price of a stingy approach or a business-as-usual attitude in this desperate situation would be far higher.
Along with the extraordinary levels of human suffering this situation is likely to thrust upon tens or even hundreds of millions of destitute people, we, the peoples and nations of the rich North, would henceforth have to live with the heavy moral burden of losing our own sense of humanity. Are we ready to pay that high a price?
But feeding the millions of hungry people is not enough. World leaders need to consider the complex combination of causes that have brought us to this sorry predicament. We now know that hunger, poverty, development, climate change, education, gender inequality, health, water, sanitation, globalisation, trade, aid, debt relief and investment are different sides of the same grand challenge facing humanity at the beginning of the 21st century: How can we all live dignified lives and develop sustainable communities within the carrying capacity of the Earth so that future generations have a chance to do the same?
Feeding the hungry is certainly the most urgent task ahead of us. But securing the full implementation of the UN Millennium Development Goals (MDGs) is a close second. While progress - however uneven - has been made in emerging economies such as China , India or Brazil , as well as other developing countries, many of the poorest countries, particularly in Sub-Saharan Africa, are falling by the wayside. There is general consensus that reaching the MDGs is well within our means. There is absolutely no excuse to fail.
Implementing the MDGs is not enough, however. The MDGs must be significantly exceeded past the 2015 target date so that progress is sustained towards broader development in poor countries, the only sure way to avoid a relapse into the current conditions.
Furthermore, economic progress in both developed and developing countries must henceforth be sustainable. The current economic system and the unregulated financial and market globalisation on which it is based must be transformed in order to avoid greater social divisions between rich and poor, as well as an increasing, and increasingly dangerous, deterioration of our environment. Thus climate change mitigation and adaptation need to be mainstreamed into national development plans. There can be no progress on climate change without sustainable development, including the eradication of wasteful consumption in developed countries, substantial increases in official development aid (ODA), and climate adaptation assistance to developing countries. Fair trade, including the dismantling of agricultural subsidies and other distorting trade barriers in developed countries, is another essential element of sustainable development, as is the further extension of debt cancellation for developing and middle-income countries. National debt is deemed unsustainable if it compromises the attainment of the MDGs and the further sustainable development of poor countries. Finally, the processes of ODA, debt cancellation and fair trade must be carried forward in a coherent, sustained, democratic and transparent manner, including the full involvement of civil society.
Only under these favourable circumstances does humanity have a clear chance, perhaps the last one, to provide a more just, humane and equitable future for our children and the children of our children.
In solidarity,
Vicente García-Delgado, CIVICUS´ UN Representative
Please send your comments to CIVICUSUN@aol.com or editor@civicus.org
La crise de nourriture globale : Sont-ils les riches abandonnant les pauvres ?
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
Clôturez
la vue d'A des Nations Unies
le mars 2008
la crise de nourriture globale : Sont-ils les riches abandonnant les pauvres ?
Par Vicente García-Delgado, date représentative de dégagement
de CIVICUS´ l'ONU : 9 avril 2008 - l'e-CIVICUS 383
sont les nations riches du monde abandonnant les pauvres globaux ?
On s'attend à ce que les prix de denrées alimentaires de base ont augmenté considérablement au cours des dernières années et continuent leur spirale ascendante pour l'avenir, entraînant des manques de nourriture, faim et malnutrition croissante, malaise social, de grands déplacements humains et désespoir dans des régions pauvres du monde. Cependant, la réponse du nord riche, excepté quelques exceptions honorables, a jusqu'ici été manifestement insatisfaisante.
À moins que cette situation soit renversée bientôt, notre propre génération pourrait être témoin des crises humanitaires sans précédent, malaise social accru, et eau rare nouvelle et remplacée d'excédent de conflits et des ressources agricoles menant aux déplacements massifs, à l'insécurité générale et à la douleur humaine incalculable.
Les raisons de la crise de nourriture courante sont beaucoup, y compris des diminutions de la terre récolte-productrice et des rendements inférieurs de moisson dus aux événements extrêmes de climat ; épuisement de source d'eau et désertification avançante ; augmentations rapides de la demande de nourriture de grandes économies naissantes ; changements de régime, y compris la consommation rapidement croissante de viande en Chine et en Inde ; la déviation des sorties agricoles vers la production de bio-carburant ; transitoires dans le prix d'huile ; explosion de population ; et conflits locaux et régionaux non définis.
Par exemple, AlertNet signale que « Somalis déraciné par le combat à Mogadiscio ai pillé des camions portant U.N. aide alimentaire, […] accentuer quelles agences de soulagement avertissent est une catastrophe humanitaire détériorante rapide. »
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
Le sécrétaire général de l'ONU a averti que les millions de personnes sont en danger de famine pendant que les stocks globaux de nourriture tombent à leurs niveaux plus bas en décennies, Al-Jazeera rapporte que « dans une lettre à un journal des USA, lune de Ki d'interdiction a averti que les manques forcent les prix pour monter qui peuvent avoir des conséquences dévastatrices pour les communautés les plus vulnérables »
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm du monde
L'organisation de nourriture et d'agriculture de l'ONU (la FAO) indique que « depuis le 10 janvier [2008], environ 20 provinces de la Chine méridionale ont souffert du froid désastreux, de la glace, et de la neige. On estime qu'officiellement environ 100 millions de personnes sont affectés. Les récoltes le plus sévèrement effectuées incluent la graine de colza, les légumes, et les fruits. En outre, environ 190.000 hectares de blé d'hiver ont été sévèrement endommagés. »
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
La FAO signale également que « le temps exceptionnellement froid a été rapide par les secteurs de montagne près de la frontière de la Vietnam-Chine depuis le 14 janvier, lui faisant un charme froid record. Environ 150.000 hectares de riz ont été détruits, avec une perte environ d'US$25 million. Dans la province centrale de Thanh Hoa, la moitié du secteur de riz a été également perdue (45.000 hectares). D'autres secteurs sévèrement affectés incluent Nghe une province et une ville de Hai Phong. »
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
En Corée du Nord, « en plus des contraintes économiques de longue date, la République populaire démocratique de la Corée a été sévèrement affectée par des inondations en 2007 et continue à souffrir des manques sérieux de nourriture. Basé sur les évaluations de gouvernement les plus récentes, la production totale de céréale en 2007 est environ 3 millions de tonnes (base fraisée, ou de 3.6 millions de tonnes de non moulue), une réduction significative de 4 millions de tonnes de l'année précédente et la moyenne de cinq ans de 3.7 millions de tonnes. Les pertes principales de céréale étaient en maïs (650 000 tonnes moins, ou 33 pour cent vers le bas de l'année précédente) et en riz (400 000 tonnes moins, ou 25 pour cent vers le bas de l'année précédente). « www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
L'ouvrier socialiste précise cela, « cette faim croissante a provoqué la résistance autour du monde. [Il y a eu] la nourriture s'ameute Burkina Faso, au Maroc et en Egypte. Ceux-ci suivent des protestations au Sénégal et en Mauritanie plus tôt cette année. »
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Plus d'émeutes de nourriture et de malaise politique sont prévus, comme s'est produit en semaines récentes au Pakistan, en Indonésie et en Egypte. En Egypte, manques des grèves, des démonstrations et de la violence récemment déclenchées gouvernement-subventionnées de pain dans lesquelles sept personnes sont mortes. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
Le poteau de Washington signale que le « Mexique est dans la poignée de la plus mauvaise crise de tortilla dans son histoire moderne. Les prix internationaux nettement de montée de maïs, stimulés par demande de l'éthanol grain-basé de carburant, ont mené aux tortillas chères. Cela, alternativement, a mené à abaisser des ventes pour des fournisseurs […] et protestations fâchées par des consommateurs. »
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
En Argentine, le nouveau gouvernement de Cristina Kirschner relève son premier défi social principal en tant que routes bloquées par fermiers pour protester de grandes hausses de taxe à l'exportation. Comme rapporté par des nouvelles d'IPS, « quelques analystes disent que la hausse d'impôts est visée maintenant des prix domestiques de grain artificiellement bas et assurant des approvisionnements de domestique. Puisque les cours internationaux de matières premières sont si élevés, sans impôt sur des exportations, il y ont peu d'incitation pour vendre le soja et d'autres grains sur le marché intérieur. »
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
Aux Philippines, les fonctionnaires de gouvernement encouragent des restaurants de prêt-à-manger à couper des portions de riz dans la moitié, et des exportations ont été suspendues. Les Philippines n'est pas seule ; L'Egypte et d'autres exportateurs traditionnels des produits agricoles ou ont raccourci ou les exportations suspendues pour assurer la nourriture est disponible domestiquement aux prix accessibles.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
Et parfois, comme au Zimbabwe, des crises de nourriture ne peuvent pas être entièrement blâmées sur le temps. Ici, les politiques agricoles mal orientées et la corruption répandue ont eu comme conséquence les diminutions de la production agricole et les ruptures dans la distribution d'aide alimentaire.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
Dans son discours au centre pour le développement global à Washington, C.C le 2 avril 2008, Robert Zoellick, président du groupe de banque mondiale, si une évaluation saisissante de l'importance de la crise de nourriture globale : selon des évaluations de banque mondiale, « 33 pays autour du monde font face au malaise social potentiel en raison de la hausse aiguë dans la nourriture et les prix de l'énergie. Pour ces pays, où la nourriture comporte de la moitié à trois quarts de consommation, il n'y a aucune marge pour la survie. »
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
Les augmentations raides des cours de matières premières agricoles affecte également le programme mondial de l'alimentation de FAO´s au point de publier un appel de secours aux pays donateurs pour monter avec un US$500 additionnel million dans les semaines à venir, ou le risque rationnant les livraisons de nourriture au plus pauvre des pauvres autour du monde, environ 73 millions de personnes qui dépendent désespérément de l'aide de la nourriture de la FAO pour leur survie quotidienne.
Pour les pays donateurs, 500 millions de dollars est une baisse dans le seau. Juste la guerre désastreuse en Irak coûte au sujet d'US$8 milliard mois,
http://zfacts.com/p/447.html (d'autres évaluations mises que figure à US$14 milliard.) pour refouler la crise financière courante des USA, là n'a été aucune hésitation sur la pièce Réserve fédérale américaine, l'union BRITANNIQUE et européenne pour injecter des milliards sur des milliards de dollars dans les marchés financiers au cours des dernières semaines. il est apparemment difficile de venir www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 millions pour éviter une crise de nourriture humanitaire honteuse près.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
73 millions de personnes qui sont les plus pauvres en le monde n'ont pas tiré bénéfice de la mondialisation du marché, et ont contribué peu, si n'importe quoi au chaos courant de changement de climat, puisqu'ils ont longtemps ne pu pas atteindre même la première étape sur l'échelle au développement. Dans ce contexte, le manque des pays riches de répondre immédiatement à l'appel de la FAO s'élève à rien sous peu de turpitude moral collectif. Il est également politiquement myope à l'extrème.
Vu les conséquences tragiques probables de la crise de nourriture globale courante, c'est candidat sortant sur les pays développés pour adresser ce défi de front avec l'urgence qu'il mérite. Dans cet âge d'accumulation inégalée de richesse dans les pays nordiques, il est simplement inacceptable pour abandonner les pauvres et pour regarder l'autre manière. Le prix final d'une approche avare ou une attitude affaire-comme-habituelle dans cette situation désespérée serait bien plus élevée.
Avec les niveaux extraordinaires de l'humain la souffrance de cette situation est susceptible de pousser sur des dix ou même les centaines de millions de personnes indigentes, de nous, des peuples et de nations du nord riche, devraient dorénavant vivre avec le fardeau moral lourd de perdre notre propre sens de l'humanité. Sommes-nous prêts à payer à cette haute un prix ?
Mais l'alimentation des millions de personnes affamées n'est pas assez. Les chefs du monde doivent considérer la combinaison complexe des causes qui nous ont apportés à cette situation fâcheuse désolée. Nous savons maintenant que la faim, la pauvreté, le développement, le changement de climat, l'éducation, l'inégalité de genre, la santé, l'eau, l'hygiène, la mondialisation, le commerce, l'aide, la réduction de créance et l'investissement sont différents côtés de la même humanité grande de revêtements de défi au début du 21ème siècle : Comment osons-nous tous les vies finies de phase et développer les communautés soutenables dans la capacité de charge de la terre de sorte que les futures générations aient une chance de faire la même chose ?
L'alimentation de l'affamé est certainement la plus pressante chargent en avant de nous. Mais la fixation de la pleine exécution des buts de développement de millénium de l'ONU (MDGs) est une deuxième étroit. Tandis que le progrès - cependant inégal - a été accompli dans des économies naissantes telles que la Chine, l'Inde ou le Brésil, aussi bien que d'autres pays en voie de développement, plusieurs des pays les plus pauvres, en particulier en Afrique sous-saharien, tombent par le bord de la route. Il y a consensus général que l'atteinte du MDGs est tout à fait en conformité avec nos moyens. Il n'y a absolument aucune excuse à échouer.
Mettre en application le MDGs n'est pas assez, cependant. Le MDGs doit être sensiblement excédé après la date de 2015 cibles de sorte que le progrès soit soutenu vers un plus large développement dans les pays pauvres, la seule manière sûre d'éviter une rechute dans les conditions courantes.
En outre, le progrès économique dans les pays développés et en voie de développement doit dorénavant être soutenable. Le système économique courant et la mondialisation non réglée financière et du marché sur lesquels il est basé doivent être transformés afin d'éviter de plus grandes divisions sociales entre riche et pauvre, aussi bien qu'une augmentation, et de plus en plus dangereux, détérioration de notre environnement. Ainsi la réduction et l'adaptation de changement de climat doivent être mainstreamed dans des programmes de développement nationaux. Il ne peut y avoir aucun progrès sur le changement de climat sans développement soutenable, y compris l'extirpation de la consommation inutile des pays développés, des augmentations de partie essentielle en aide au développement officielle (ODA), et de l'aide d'adaptation de climat aux pays en voie de développement. Le commerce juste, y compris le démantèlement des subventions agricoles et d'autres entraves au commerce d'échanges commerciaux tordantes dans les pays développés, est un autre élément essentiel du développement soutenable, de même que la prolongation supplémentaire de l'annulation de dette pour se développer et les pays moyens de revenu. La dette nationale est considérée insoutenable si elle compromet l'accomplissement du MDGs et le développement soutenable ultérieur des pays pauvres. En conclusion, les processus d'ODA, d'annulation de dette et de commerce juste doivent être reportés d'une façon logique, soutenue, démocratique et transparente, y compris la pleine participation de la société civile.
Seulement dans ces circonstances favorables fait l'humanité ont une chance claire, peut-être dernière, de fournir un futur plus juste, plus humanitaire et équitable pour nos enfants et les enfants de nos enfants.
Dans la solidarité,
Vicente García-Delgado, représentant de CIVICUS´ L'ONU
envoient svp vos commentaires à CIVICUSUN@aol.com ou à editor@civicus.org
La crisis de alimento global: ¿Son los ricos que abandonan a los pobres?
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
Cierre
la opinión de A de los Naciones Unidas
el marzo de 2008
la crisis de alimento global: ¿Son los ricos que abandonan a los pobres?
Por Vicente García-Delgado, fecha representativa del lanzamiento
de CIVICUS´ la O.N.U: ¿9 de abril de 2008 - el e-CIVICUS 383
es las naciones ricas del mundo que abandona a los pobres globales?
Se espera que los precios de alimento básicos han aumentado dramáticamente sobre los últimos años y continúen su espiral ascendente para el futuro próximo, causando escaseces del alimento, hambre y desnutrición de aumento, malestar social, las dislocaciones humanas grandes y desesperación en las regiones pobres del mundo. Todavía, la respuesta del norte rico, a excepción de algunas excepciones honorables, ha sido hasta ahora manifestamente inadecuada.
A menos que esta situación se invierta pronto, nuestra propia generación podría atestiguar crisis humanitarias sin precedentes, malestar social creciente, y agua escasa nueva y renovada del excedente de los conflictos y los recursos agrícolas que conducían a las migraciones masivas, a la inseguridad general y al sufrimiento humano del untold.
Las razones de la crisis de alimento actual son muchas, incluyendo disminuciones de la tierra cosecha-que produce y de producciones más bajas de la cosecha debido a los acontecimientos extremos del clima; agotamiento de la fuente de agua y desertificación que avanza; aumentos rápidos en demanda de alimento de economías que emergen grandes; cambios en dieta, incluyendo la consumición rápidamente de aumento de la carne en China y la India; la diversión de salidas agrícolas hacia la producción del bio-combustible; puntos en el precio del aceite; explosión de población; y conflictos locales y regionales sin resolver.
Por ejemplo, AlertNet divulga que “Somalis desarraigado luchando en Mogadishu saqueó los carros que llevaban U.N. ayuda de alimento, […] destacar qué agencias de la relevación advierten es una catástrofe humanitaria que deteriora rápida.”
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
El secretario general de la O.N.U ha advertido que millones de gente están a riesgo de hambre como la acción global del alimento baja a sus niveles más bajos de décadas, al-Jazeera divulgan que “en una letra a un periódico de los E.E.U.U., luna de Ki de la interdicción advirtió que las escaseces estén forzando los precios para levantarse que pueden tener consecuencias devastadoras para las comunidades más vulnerables”
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm del mundo
La organización de alimento y de agricultura de la O.N.U (FAO) dice que “desde el 10 de enero [2008], unas 20 provincias de China meridional han sufrido de frío desastroso, de hielo, y de nieve. Unos 100 millones de personas de estiman oficialmente para haber sido afectados. Las cosechas lo más seriamente posible afectadas incluyen la rabina, vehículos, y las frutas. Además, unas 190.000 hectáreas de trigo de invierno fueron dañadas seriamente.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO también divulga que “el tiempo inusualmente frío ha sido arrebatador con las áreas de la altiplanicie cerca de la frontera de Vietnam-China desde el 14 de enero, haciéndole un encanto frío de registro. Cerca de 150.000 hectáreas de arroz se han destruido, con una pérdida alrededor de US$25 millón. En la provincia central de Thanh Hoa, la mitad del área del arroz también se ha perdido (45.000 hectáreas). Otras áreas seriamente afectadas incluyen Nghe una provincia y una ciudad de Hai Phong.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
En Corea del norte, “además de apremios económicos de muchos años, la república popular democrática de Corea fue afectada seriamente por las inundaciones en 2007 y continúa sufriendo de escaseces serias del alimento. De acuerdo con las estimaciones más recientes del gobierno, la producción total del cereal en 2007 es cerca de 3 millones de toneladas (base molida, o 3.6 millones de toneladas de sin moler), una reducción significativa de 4 millones de toneladas del año anterior y el promedio de cinco años de 3.7 millones de toneladas. Las pérdidas principales del cereal estaban en el maíz (650 000 toneladas menos, o 33 por ciento abajo a partir del año anterior) y en el arroz (400 000 toneladas menos, o 25 por ciento abajo a partir del año anterior). “www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
El trabajador socialista precisa eso, “esta hambre cada vez mayor ha provocado resistencia alrededor del mundo. [Ha habido] el alimento se desenfrena en Burkina Faso, Marruecos y Egipto. Éstos siguen protestas en Senegal y Mauritania a principios de este año.”
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Se predicen más alborotos del alimento y malestar político, como ha ocurrido en semanas recientes en Paquistán, Indonesia y Egipto. En Egipto, las escaseces de pan gobierno-subvencionado accionaron recientemente las huelgas, las demostraciones y la violencia en las cuales siete personas murieron. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
El poste de Washington divulga que “México está en el apretón de la crisis peor de la tortilla de su historia moderna. Los precios internacionales dramáticamente de levantamiento del maíz, estimulados por la demanda para el etanol grano-basado del combustible, han conducido a las tortillas costosas. Eso, alternadamente, ha conducido para bajar las ventas para los vendedores […] y protestas enojadas de los consumidores.”
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
En la Argentina, el nuevo gobierno de Cristina Kirschner está haciendo frente a su primer desafío social importante como caminos bloqueados los granjeros para protestar alzas grandes del impuesto de exportación. Según lo divulgado por noticias del IPS, “algunos analistas dicen que el alza del impuesto está dirigida que mantiene precios domésticos del grano artificial bajos y que asegura fuentes del domestic. Porque los precios de materia internacionales son tan altos, sin el impuesto sobre exportaciones, han poco incentivo para vender las sojas y otros granos en el mercado interior.”
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
En las Filipinas, los oficiales del gobierno están animando a restaurantes de la comida rápida que corten porciones del arroz por la mitad, y se han suspendido las exportaciones. Las Filipinas no están solas; Egipto y otros exportadores tradicionales de materias agrícolas o han acortado o las exportaciones suspendidas para asegurar el alimento están disponibles nacionalmente en los precios comprables.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
Y a veces, como en Zimbabwe, las crisis de alimento no se pueden culpar enteramente en el tiempo. Aquí, las políticas agrícolas equivocadas y la corrupción extensa han dado lugar a disminuciones de la producción agrícola y a interrupciones en la distribución de la ayuda alimenticia.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
En su discurso en el centro para el desarrollo global en Washington, C.C. el 2 de abril de 2008, Robert Zoellick, presidente del grupo del banco mundial, con tal que un gravamen llamativo de la magnitud de la crisis de alimento global: según estimaciones del banco mundial, “33 países alrededor del mundo hacen frente a malestar social potencial debido a el alza aguda en alimento y costes de la energía. Para estos países, en donde el alimento abarca de mitad a tres cuartos de consumición, no hay margen para la supervivencia.”
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
Los aumentos escarpados en precios de materia agrícolas también están afectando programa de alimento de mundo de FAO´s al punto de publicar una súplica de la emergencia a los países donatarios para subir con un US$500 adicional millón dentro de las semanas próximas, o del riesgo que raciona entregas del alimento al más pobre de los pobres alrededor del mundo, unos 73 millones de personas de que dependan desesperadamente de la ayuda del alimento de FAO para su supervivencia diaria.
Para los países donatarios, 500 millones de dólares son una gota en el cubo. Apenas la guerra calamitosa en Iraq está costando sobre US$8 mil millones cada mes,
http://zfacts.com/p/447.html (otras estimaciones puestas que figura en US$14 mil millones.) para provenir la crisis financiera actual de los E.E.U.U., allí no ha sido ninguna vacilación en la pieza la reserva federal de los E.E.U.U., la unión BRITÁNICA y europea para inyectar mil millones sobre mil millones de dólares en los mercados financieros sobre las últimas semanas. www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 millones para evitar una crisis de alimento humanitaria vergonzosa es al parecer duro de venir cerca.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
73 millones de personas de que son los más pobres del mundo no han beneficiado del globalisation del mercado, y han contribuido poco, si cualquier cosa al caos actual del cambio del clima, puesto que han no podido de largo alcanzar incluso el primer paso en la escala al desarrollo. En este contexto, la falta de países ricos de responder inmediatamente a la súplica de FAO asciende nada brevemente de turpitude moral colectivo. Es también político miope en el extremo.
En vista de las probables consecuencias trágicas de la crisis de alimento global actual, es titular en los países desarrollados para tratar este desafío de frente con la urgencia que merece. En esta edad de la acumulación sin par de la abundancia en países norteños, es simplemente inaceptable abandonar a los pobres y mirar la otra manera. El precio final de un acercamiento tacaño o una actitud negocio-como-generalmente en esta situación desesperada sería lejos más alta.
Junto con los niveles extraordinarios del ser humano el sufrimiento de esta situación es probable empujar sobre diez o aún los centenares de millones de gente indigente, de nosotros, de la gente y de naciones del norte rico, en adelante tendrían que vivir con la carga moral pesada de perder nuestro propio sentido de la humanidad. ¿Somos listos pagar a ese colmo un precio?
Pero la alimentación de millones de gente hambrienta no es bastante. Los líderes del mundo necesitan considerar la combinación compleja de las causas que nos han traído a este lío apesadumbrado. Ahora sabemos que el hambre, la pobreza, el desarrollo, el cambio del clima, la educación, la desigualdad del género, la salud, el agua, el saneamiento, el globalisation, el comercio, la ayuda, la relevación de deuda y la inversión son diversos lados de la misma humanidad magnífica de los revestimientos del desafío al principio del siglo XXI: ¿Cómo podemos todos las vidas dignificadas vivas y desarrollar a comunidades sostenibles dentro de la capacidad de carga de la tierra de modo que las generaciones futuras tengan una ocasión de hacer igual?
La alimentación del hambriento es ciertamente la tarea más urgente delante de nosotros. Pero asegurar la puesta en práctica completa de las metas del desarrollo del milenio de la O.N.U (MDGs) es un segundo cercano. Mientras que el progreso - sin embargo desigual - se ha hecho en economías que emergían tales como China, la India o el Brasil, así como otros países en vías de desarrollo, muchos de los países más pobres, particularmente de África Sub-Saharan, están cayendo por el wayside. Hay consenso general que alcanzar el MDGs está en conformidad con nuestros medios. No hay absolutamente excusa a fallar.
Poner el MDGs en ejecución no es bastante, sin embargo. El MDGs se debe exceder perceptiblemente más allá de la fecha para sostener progreso hacia un desarrollo más amplio en países pobres, la única manera segura de 2015 blancos de evitar una recaída en las condiciones actuales.
Además, el progreso económico en países en vías de desarrollo desarrollados y debe en adelante ser sostenible. El sistema económico actual y el globalisation financiero y del mercado no regulado en los cuales se basa se deben transformar para evitar mayores divisiones sociales entre rico y pobre, así como un aumento, y cada vez más peligroso, deterioración de nuestro ambiente. Así la mitigación y la adaptación del cambio del clima necesitan ser mainstreamed en planes de desarrollo nacional. No puede haber progreso en cambio del clima sin el desarrollo sostenible, incluyendo la extirpación de la consumición derrochadora en países desarrollados, de los aumentos del substancial en la ayuda de desarrollo oficial (ODA), y de la ayuda de la adaptación del clima a los países en vías de desarrollo. El comercio justo, incluyendo desmontar de subsidios agrícolas y de otras barreras comerciales que tuercen en países desarrollados, es otro elemento esencial del desarrollo sostenible, al igual que la extensión posterior de la cancelación de deuda para convertirse y los países medios de la renta. La deuda nacional se juzga insostenible si compromete el logro del MDGs y el desarrollo sostenible posterior de países pobres. Finalmente, los procesos de ODA, de la cancelación de deuda y del comercio justo se deben llevar adelante de una manera coherente, sostenida, democrática y transparente, incluyendo la implicación completa de la sociedad civil.
Solamente bajo estas circunstancias favorables hace humanidad tienen una ocasión clara, quizás la pasada, de proporcionar un futuro más justo, más humano y equitativo para nuestros niños y los niños de nuestros niños.
En solidaridad,
Vicente García-Delgado, representante de CIVICUS´ LA O.N.U
envía por favor sus comentarios a CIVICUSUN@aol.com o a editor@civicus.org
La crisi di alimento globale: Sono i rich che abbandonano i poveri?
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Chiuda
la vista di A dalle Nazioni Unite
il marzo 2008
la crisi di alimento globale: Sono i rich che abbandonano i poveri?
Da Vicente García-Delgado, data di emissione rappresentativa
del CIVICUS´ NU: 9 aprile 2008 - il e-CIVICUS 383
è le nazioni ricche del mondo che abbandona i poveri globali?
I prezzi di alimento di base sono aumentato drammaticamente nel corso di ultimi anni e si pensano che continuino la loro spirale ascendente per il prossimo futuro, causando le scarsità dell'alimento, fame e malnutrizione aumentante, agitazione sociale, grandi spostamenti umani e desperation nelle povere regioni del mondo. Tuttavia, la risposta del nord ricco, tranne alcune eccezioni onorate, finora è stata manifesto inadeguata.
A meno che questa situazione sia invertita presto, la nostra propria generazione potrebbe testimoniare le crisi umanitarie senza precedente, agitazione sociale aumentata e nuova ed acqua limitata rinnovata dell'eccedenza di conflitti e risorse agricole che conducono alle espansioni totali, all'insicurezza generale ed al suffering umano del untold.
I motivi per la crisi di alimento corrente sono molti, compreso le diminuzioni in terra raccolto-producente e nei rendimenti più bassi della raccolta dovuto gli eventi estremi di clima; svuotamento di fonte d'acqua e desertificazione avanzante; aumenti veloci nella richiesta di alimento dalle grandi economie d'emersione; cambiamenti nella dieta, compreso il consumo velocemente aumentante della carne in Cina ed in India; la diversione delle uscite agricole verso produzione del bio--combustibile; punti nel prezzo di olio; esplosione demografica; e conflitti locali e regionali insoluti.
Per esempio, AlertNet segnala che “Somalis sradicato da combattimento a Mogadiscio ho saccheggiato i camion che trasportano U.N. aiuto alimentare, […] la messa in evidenza che agenzie di rilievo avvertono è una catastrofe umanitaria deteriorantesi veloce.„
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
Il segretario generale di NU ha avvertito che milioni di gente sono al rischio di inedia mentre gli stock globali dell'alimento cadono ai loro più bassi livelli nelle decadi, Al-Jazeera segnala che “in una lettera ad un giornale degli Stati Uniti, luna di Ki di divieto ha avvertito che le scarsità stanno forzando i prezzi per aumentare che possono avere conseguenze devastating per le Comunità più vulnerabili„
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm del mondo
L'Organizzazione per l'alimentazione e l'agricoltura di NU (la FAO) dice che “dal 10 gennaio [2008], circa 20 province della Cina del sud hanno sofferto da freddo disastroso, da ghiaccio e da neve. Circa 100 milione di persone sono valutati ufficialmente per essere influenzati. I raccolti il più severamente incastrati su includono il seme di ravizzone, e gli ortofrutticoli. In più, circa 190.000 ettari del frumento invernale sono stati danneggiati severamente.„
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
La FAO inoltre segnala che “il tempo insolitamente freddo è stato ampio con le zone della regione montagnosa vicino al bordo della Vietnam-Cina dal 14 gennaio, rendendogli un'ondata di freddo record. Circa 150.000 ettari di riso sono stati distrutti, con una perdita circa di US$25 milione. Nella provincia centrale di Thanh Hoa, la metà della zona del riso inoltre è stata persa (45.000 ettari). Altre zone severamente affected includono Nghe una provincia e una città di Hai Phong.„
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
Nel Korea di Nord, “oltre che i vincoli economici di vecchia data, la Repubblica popolare democratica della Corea è stata influenzata severamente dagli inondazioni in 2007 e continua a soffrire dalle scarsità serie dell'alimento. Sulla base delle valutazioni di governo più recenti, la produzione totale del cereale in 2007 è di circa 3 milione tonnellate (base macinata, o non macinato 3.6 milione tonnellate), una riduzione significativa dalle 4 milione tonnellate dell'anno precedente e la media quinquennale di 3.7 milione tonnellate. Le perdite principali del cereale erano in mais (650 000 tonnellate più di meno, o 33 per cento giù dall'anno precedente) ed in riso (400 000 tonnellate più di meno, o 25 per cento giù dall'anno precedente). “www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
L'operaio socialista precisa quello, “questa fame crescente ha provocato la resistenza intorno al mondo. [Ci è stato] l'alimento si solleva Burkina Faso, nel Marocco e nell'Egitto. Questi seguono le proteste nel Senegal ed in Mauritania all'inizio di quest'anno.„
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Più tumulti dell'alimento ed agitazione politica sono previsti, come si è presentato nelle settimane recenti nel Pakistan, in Indonesia e nell'Egitto. Nell'Egitto, le scarsità di pane governo-sovvenzionato recentemente hanno innescato i colpi, le dimostrazioni e la violenza in cui sette genti sono morto. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
L'alberino de Washington segnala che “il Messico è nella presa della crisi della tortiglia più difettosa nella relativa storia moderna. I prezzi internazionali drammaticamente aumentanti del cereale, stimolati dalla richiesta del grano-hanno basato l'etanolo del combustibile, hanno condotto alle tortiglii costose. Quello, a sua volta, ha condotto per abbassare le vendite per i fornitori […] e proteste arrabbiate dai consumatori.„
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
In Argentina, il nuovo governo di Cristina Kirschner sta affrontando la relativa prima sfida sociale principale come strade ostruite coltivatori per protestare i grandi aumenti di imposta di esportazione. Come segnalato dalle notizie di IPS, “alcuni analisti dicono che l'aumento di imposta è puntato su che mantiene i prezzi domestici del grano artificialmente bassi e che accerta i rifornimenti del domestic. Poiché i prezzi internazionali dei prodotti sono così elevati, senza la tassa sulle esportazioni, ci è poco motivo per vendere le soie ed altri grani sul mercato interno.„
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
Nelle Filippine, i funzionari di governo stanno consigliando ai ristoranti di fast-food tagliare i servings del riso a metà e le esportazioni sono state sospese. Le Filippine non è sole; L'Egitto ed altri esportatori tradizionali dei prodotti agricoli o hanno accorciato o le esportazioni sospese per accertare l'alimento è sul piano nazionale disponibili ai prezzi acquistabili.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
Ed a volte, come nello Zimbabwe, le crisi di alimento non possono interamente essere incolpate di sul tempo. Qui, le politiche agricole disorientate e la corruzione diffusa hanno provocato le diminuzioni nella produzione agricola e le rotture nella distribuzione di food-aid.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
Nel suo discorso al centro per sviluppo globale in Washington, DC il 2 aprile 2008, Robert Zoellick, presidente del gruppo di banca del mondo, se una valutazione notevole della grandezza della crisi di alimento globale: secondo le valutazioni della banca del mondo, “33 paesi intorno al mondo affrontano l'agitazione sociale potenziale a causa dell'aumento acuto in alimento e nei prezzi di energia. Per questi paesi, in cui l'alimento contiene dalla metà a tre quarti di consumo, non ci è margine per la sopravvivenza.„
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
Gli aumenti ripidi dei prezzi agricoli dei prodotti inoltre sta interessando il programma mondiale di alimentazione di FAO´s al punto della pubblicazione dell'appello di emergenza ai p#si donatore per fornire un US$500 supplementare milione all'interno di prossime settimane, o del rischio che raziona le consegne dell'alimento al più povero dei poveri intorno al mondo, circa 73 milione di persone che dipendono disperatamente da assistenza dell'alimento della FAO per la loro sopravvivenza quotidiana.
Per i p#si donatore, 500 milione dollari è un calo nella benna. Appena la guerra disastrosa in Irak sta costando circa US$8 miliardo ogni mese,
http://zfacts.com/p/447.html (altre valutazioni messe che figura a US$14 miliardo.) per staccare la crisi dal gambo finanziaria corrente degli Stati Uniti, là è stata l'esitazione sulla parte la riserva federale degli Stati Uniti, il Regno Unito e Unione Europea per iniettare i miliardi sui miliardi dei dollari nei mercati finanziari sopra le ultime settimane. www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 milioni per evitare una crisi di alimento umanitaria shameful è apparentemente duro da ottenere.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
73 milione di persone che sono il più povero nel mondo non hanno tratto beneficio dal globalisation del mercato ed hanno contribuito piccolo, piuttosto al caos corrente del cambiamento di clima, poiché lungamente hanno non potuti raggiungere persino il primo punto sulla scaletta a sviluppo. In questo contesto, l'omissione dei paesi ricchi di rispondere immediatamente ad appello della FAO ammonta a niente bruscamente di turpitude morale collettivo. È politicamente inoltre miope al limite.
Tenendo conto delle conseguenze tragiche probabili della crisi di alimento globale corrente, è incombente sui paesi sviluppati richiamare questa sfida head-on con l'urgenza che si merita. In questa età di accumulazione senza pari di ricchezza in paesi nordici, è semplicemente inaccettabile abbandonare i poveri ed osservare l'altro senso. Il prezzo finale di un metodo stingy o un atteggiamento commercio-come-usuale in questa situazione disperata sarebbe ben più elevato.
Con i livelli straordinarii dell'essere umano soffrire questa situazione è probabile spingere sui dieci o persino le centinaia di milioni di gente indigente, noi, della gente e di nazioni del nord ricco, d'ora in poi dovrebbero vivere con la difficoltà morale pesante di perdere il nostro proprio senso di umanità. Siamo aspettare per pagare a quel high un prezzo?
Ma alimentare milioni di gente affamata non è abbastanza. I capi del mondo devono considerare la combinazione complessa delle cause che li hanno portati a questo predicament spiacente. Ora sappiamo che la fame, la povertà, lo sviluppo, il cambiamento di clima, la formazione, la diseguaglianza di genere, la salute, l'acqua, il risanamento, il globalisation, il commercio, il sussidio, il rilievo di debito e l'investimento sono lati differenti della stessa grande umanità dei rivestimenti di sfida all'inizio del ventunesimo secolo: Come possiamo tutti vite dignified in tensione e sviluppare le Comunità sostenibili all'interno della capacità di carico della terra in modo che le generazioni future abbiano una probabilità fare lo stesso?
L'alimentazione dell'affamato è certamente l'operazione più urgente davanti noi. Ma assicurare l'esecuzione completa degli obiettivi di sviluppo di millennio di NU (MDGs) è una seconda vicino. Mentre i progressi - tuttavia irregolare - sono stati realizzare nelle economie d'emersione quali la Cina, l'India o il Brasile, così come altri p#si in via di sviluppo, molti di più poveri paesi, specialmente in Africa Sub-Saharan, stanno cadendo dal wayside. Ci è consenso generale che raggiungere il MDGs è in conformità ai nostri mezzi. Non ci è assolutamente giustificazione da venire a mancare.
Effettuare il MDGs non è abbastanza, tuttavia. Il MDGs deve essere oltrepassato significativamente oltre la data in moda da sostenere il progresso verso più vasto sviluppo in p#si poveri, l'unico senso sicuro dei 2015 obiettivi evitare una ricaduta nelle circostanze attuali.
Ancora, il progresso economico sia in p#si sviluppati che in via di sviluppo deve d'ora in poi essere sostenibile. Il sistema economico corrente e il globalisation non stabilizzato del mercato e finanziario su cui è basato devono essere trasformati per evitare le divisioni sociali più grandi fra ricco e povero, così come aumentare e sempre più pericoloso, deterioramento del nostro ambiente. Così il mitigation e l'adattamento del cambiamento di clima devono essere mainstreamed nei piani di sviluppo nazionali. Non ci può essere progresso sul cambiamento di clima senza sviluppo sostenibile, compreso l'estirpazione di consumo dispendioso in paesi sviluppati, di incrementi di sostanza dell'aiuto per lo sviluppo ufficiale (ODA) e di assistenza di adattamento di clima ai p#si in via di sviluppo. Il commercio giusto, compreso lo smantellamento delle sovvenzioni agricole e di altre barriere commerciali di distorzione in paesi sviluppati, è un altro elemento essenziale di sviluppo sostenibile, come è ulteriore estensione dell'annullamento di debito per lo sviluppo ed i paesi centrali di reddito. Il debito pubblico è ritenuto insostenibile se compromette il raggiungimento del MDGs ed ulteriore sviluppo sostenibile dei p#si poveri. Per concludere, i processi di ODA, dell'annullamento di debito e del commercio giusto devono essere trasportati in avanti in un modo coerente, continuo, democratico e trasparente, compreso la partecipazione completa della società civile.
Soltanto in queste circostanze favorevoli fa l'umanità hanno una probabilità libera, forse quella ultima, fornire un futuro più giusto, più umanitario e giusto per i nostri bambini ed i bambini dei nostri bambini.
Nella solidarietà,
Vicente García-Delgado, rappresentante di CIVICUS´ NU
invia prego le vostre osservazioni a CIVICUSUN@aol.com o a editor@civicus.org
Die globale Lebensmittelknappheit: Sind die Rich, welche die Armen verlassen?
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Schließen Sie
A Ansicht von den Nationen
März 2008
die globale Lebensmittelknappheit: Sind die Rich, welche die Armen verlassen?
Durch Vicente García-Delgado, CIVICUS´ UNO Repräsentativ
freigabe-Datum: 9. April 2008 - e-CIVICUS 383
sind die reichen Nationen der Welt, welche die globalen Armen verläßt?
Grundlegende Lebensmittelpreise haben sich drastisch über den letzten Jahren erhöht und werden erwartet, ihre aufwärts Spirale während der vorhersehbaren Zukunft fortzusetzen und Nahrungsmittelmängel, zunehmender Hunger und Unterernährung, Sozialruhelosigkeit, große menschliche Versetzungen und Verzweiflung in den schlechten Regionen der Welt verursacht. Jedoch ist die Antwort des wohlhabenden Nordens, außer einigen achtbaren Ausnahmen, bis jetzt offenkundig unzulänglich gewesen.
Es sei denn diese Situation bald aufgehoben wird, könnte unser eigenes Erzeugung beispiellose humanitäre Krisen, erhöhte Sozialruhelosigkeit und neues und erneuertes knappes Wasser des Konfliktüberschusses und landwirtschaftlichen die Betriebsmittel zeugen, die zu Massenwanderungen, allgemeine Unsicherheit und untold menschlichen Suffering führen.
Die Gründe für die gegenwärtige Lebensmittelknappheit sind viele, einschließlich Abnahmen am Getreide-produzierenden Land und an untereren Ernteergebnissen wegen der extremen Klimafälle; Wasserquelentleerung und vorrückender Desertification; schnelle Zunahmen des Bedarfes an Lebensmitteln von den großen auftauchenden Wirtschaftssystemen; änderungen in der Diät, einschließlich schnell zunehmenden Fleischverbrauch in China und in Indien; die Ablenkung der landwirtschaftlichen Ausgänge in Richtung zur Bio-kraftstoff Produktion; Spitzen im Preis des öls; Bevölkerung Explosion; und ungelöste lokale und regionale Konflikte.
Z.B. berichtet AlertNet, daß „Somalis, das uprooted ist, indem er in Mogadischu kämpfte, die LKWas plünderten, die U.N. transportieren. Nahrungsmittelhilfsmittel, […] hervorzuheben welche Entlastung Agenturen warnen, ist eine schnelle verschlechternde humanitäre Katastrophe.“
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
Der UNO Generalsekretär hat gewarnt, daß Millionen Leute an der Gefahr des Verhungerns, während globale Nahrungsmittelaktien zu ihren niedrigsten Niveaus in den Dekaden fallen, Al-Jazeera berichten sind, daß „in einem Buchstaben zu einer US Zeitung, Verbot Ki Mond warnte, daß Mängel Preise zwingen, um zu steigen, die verheerende Konsequenzen für die verletzbarsten Gemeinschaften“
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm haben können der Welt
Die UNO Nahrungsmittel-und Landwirtschaftorganisation (FAO) sagt, daß „seit dem 10. Januar [2008], ca. 20 Provinzen von Südchina unter verhängnisvoller Kälte, Eis und Schnee gelitten haben. Einige 100 Million Leute werden offiziell geschätzt beeinflußt worden zu sein. Die am strengsten ausgewirkten Getreide schließen Rapssamen, Gemüse und Früchte mit ein. Zusätzlich wurden ca. 190.000 Hektars Winterweizen beschädigt streng.“
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO berichtet auch, daß „ungewöhnlich kaltes Wetter durch die Hochlandbereiche nahe dem Vietnam-China Rand seit dem 14. Januar ausgedehnt gewesen ist und es einen kalten Rekordbann gebildet. Ungefähr 150.000 Hektars Reis sind, mit einem Verlust von ungefähr US$25 Million zerstört worden. In der zentralen Provinz von Thanh Hoa, ist Hälfte des Reisbereichs auch verloren worden (45.000 Hektars). Andere streng betroffene Bereiche schließen Nghe eine Provinz und Hai Phong eine Stadt.“ mit ein
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
In Nordkorea „zusätzlich zu den althergebrachten ökonomischen Begrenzungen, wurde die demokratische Volksrepublik von Korea streng durch Fluten 2007 beeinflußt und fortfährt, unter ernsten Nahrungsmittelmängeln zu leiden. Gegründet auf den neuesten Regierung Schätzungen, ist Gesamtgetreideproduktion 2007 ungefähr 3 Million Tonnen (geprägte Unterseite oder 3.6 Million Tonnen), eine bedeutende Verkleinerung von den 4 Million Tonnen des vorhergehenden Jahres und der Fünfjahresdurchschnitt von 3.7 Million Tonnen ungewalkt. Die Hauptgetreideverluste waren im Mais (650 000 Tonnen weniger oder in 33 Prozent unten vom vorhergehenden Jahr) und im Reis (400 000 Tonnen weniger oder in 25 Prozent unten vom vorhergehenden Jahr). „www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
Der sozialistische Arbeiter unterstreicht den, „dieser wachsende Hunger hat erregt Widerstand um die Welt. [Es hat gegeben], randaliert Nahrung in Burkina Faso, in Marokko und in Ägypten. Diese folgen Protesten in Senegal und in Mauretanien früh dieses Jahr.“
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Mehr Nahrungsmittelaufstände und politische Ruhelosigkeit werden vorausgesagt, wie in letzter Zeit in Pakistan, in Indonesien und in Ägypten aufgetreten ist. In Ägypten lösten Mängel an Regierung-subventioniertes Brot vor kurzem Schläge, Demonstrationen und Gewalttätigkeit aus, in denen sieben Leute starben. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
Der Washington Pfosten berichtet, daß „Mexiko im Griff der schlechtesten Tortillakrise in seiner modernen Geschichte ist. Die drastisch steigenden internationalen Maispreise, angetrieben durch Nachfrage nach dem Korn-gegründeten Kraftstoffäthanol, haben zu kostspielige Tortillas geführt. Das der Reihe nach hat geführt, um Verkäufe für Verkäufer zu senken […] und verärgerte Proteste durch Verbraucher.“
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
In Argentinien stellt die neue Regierung von Cristina Kirschner seine erste Hauptsozialherausforderung als Landwirte blockierte Straßen gegenüber, um große Ausfuhrsteuerwanderungen zu protestieren. Wie durch IPS Nachrichten berichtet, „einige Analytiker sagen, daß die Steuerwanderung inländische Kornpreise künstlich niedrig halten und Hausangestellt-Versorgungsmaterialien sicherstellend angestrebt wird. Weil internationale Rohstoffpreise, ohne die Steuer auf Exporten so hoch sind, es wenig Anreiz geben, zum der Soyabohnen und anderer Körner auf dem Binnenmarkt zu verkaufen.“
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
In den Philippinen regen Regierungsbeamte Fast-foodgaststätten an, Reisumhüllungen zur Hälfte zu schneiden, und Exporte sind verschoben worden. Die Philippinen sind nicht allein; Ägypten und andere traditionelle Exporteure der landwirtschaftlichen Gebrauchsgüter haben entweder beschränkt, oder die verschobenen Exporte, zum der Nahrung sicherzustellen ist inländisch zu erschwinglichen Preisen vorhanden.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
Und manchmal, wie in Zimbabwe, können Lebensmittelknappheiten nicht auf dem Wetter völlig getadelt werden. Hier hat irregeführte Agrarpolitiken und weitverbreitete Korruption Abnahmen an der landwirtschaftlichen Produktion und Unterbrechungen in der Lebensmittelhilfeverteilung ergeben.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
In seiner Rede in der Mitte für globale Entwicklung in Washington, DC am 2. April 2008 Robert Zoellick, Präsident der Weltbankengruppe, vorausgesetzt eine auffallende Einschätzung der Größe der globalen Lebensmittelknappheit: entsprechend Weltbankschätzungen „33 Länder um die Welt stellen mögliche Sozialruhelosigkeit wegen der akuten Wanderung in der Nahrung und in den Energiepreisen gegenüber. Für diese Länder in denen Nahrung von der Hälfte bis Dreiviertel von Verbrauch enthält, gibt es keinen Seitenrand für überleben.“
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
Die steilen Zunahmen der landwirtschaftlichen Rohstoffpreise beeinflußt auch FAO´s Weltnahrungsmittelprogramm zum Punkt der Ausgabe eines Dringlichkeitsanklangs zu den Spenderländern, um mit einem zusätzlichen US$500 Million innerhalb der nächsten Wochen oder der Gefahr oben zu kommen, die Nahrungsmittelanlieferungen zum schlechtesten der Armen um die Welt, einige 73 Million Leute rationiert, die hoffnungslos von der Unterstützung FAO Nahrungsmittelfür ihr tägliches überleben abhängen.
Für Spenderländer ist 500 Million Dollar ein Tropfen der Wanne. Gerade kostet der schreckliche Krieg im Irak über US$8 Milliarde jeden Monat,
http://zfacts.com/p/447.html (andere Schätzungen gesetzt daß Abbildung an US$14 Milliarde.) zum der gegenwärtigen US Finanzkrise aufzuhalten, dort ist kein Zögern auf dem Teil die US Bundesreserve, der BRITISCHE und europäische Anschluß, um Milliarden nach Milliarden Dollar in die Geldmärkte über den letzten Wochen einzuspritzen gewesen. www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 Million, zum einer shameful humanitären Lebensmittelknappheit abzuwenden ist anscheinend hart, vorbei zu kommen.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
Die 73 Million Leute, die in der Welt das schlechteste sind, haben nicht vom Markt globalisation profitiert und haben wenig, wenn nichts zum gegenwärtigen Klimaänderung Chaos beigetragen, da sie lang nicht imstande gewesen sind, sogar den ersten Schritt auf der Strichleiter zur Entwicklung zu erreichen. In diesem Kontext beträgt die Störung der reichen Länder, auf Anklang FAO sofort zu reagieren nichts kurz von moralischem zusammenturpitude. Es ist auch politisch im übermaß kurzsichtig.
In Betracht der wahrscheinlichen tragischen Konsequenzen der gegenwärtigen globalen Lebensmittelknappheit, ist es Amtsinhaber auf den entwickelten Ländern, zum dieser Herausforderung frontal mit der Dringlichkeit zu adressieren, die sie verdient. In diesem Alter der unvergleichlichen Fülleansammlung in den Nordländern, ist es einfach nicht annehmbar, die Armen zu verlassen und die andere Weise zu schauen. Der abschließende Preis einer geizigen Annäherung oder eine Geschäft-wie-übliche Haltung in dieser hoffnungslosen Situation würden weit höher sein.
Zusammen mit den außerordentlichen Niveaus des Menschen, diese Situation ist zu erleiden wahrscheinlich, nach 10 zu stoßen, oder sogar würden Hunderte Millionen der hilflosen Leute, wir, der Völker und der Nationen des reichen Nordens, künftig mit der schweren moralischen Belastung des Verlierens unserer eigenen Richtung von Menschlichkeit leben müssen. Sind wir bereit, dieser Höhe einen Preis zu zahlen?
Aber, die Millionen der hungrigen Leute einzuziehen ist nicht genug. Weltführer müssen die komplizierte Kombination der Ursachen betrachten, die uns zu dieser traurigen Zwangslage geholt haben. Wir wissen jetzt, daß Hunger, Armut, Entwicklung, Klimaänderung, Ausbildung, Geschlechtverschiedenheit, Gesundheit, Wasser, Hygiene, globalisation, Handel, Hilfsmittel, Konzessionen an Schuldner und Investition unterschiedliche Seiten der gleichen großartigen Herausforderung Einfassungmenschlichkeit am Anfang des 21. Jahrhunderts sind: Wie können alle wir ausgezeichnete Phasenleben und stützbare Gemeinschaften innerhalb der Tragfähigkeit der Masse zu entwickeln, damit zukünftige Erzeugungen eine Wahrscheinlichkeit haben, das selbe zu tun?
Das hungrige einzuziehen ist zweifellos die dringendste Aufgabe vor uns. Aber, die volle Implementierung der UNO Jahrtausend-Entwicklung Ziele (MDGs) zu sichern ist ein nahes zweites. Während Fortschritt - jedoch ungleich - in auftauchenden Wirtschaftssystemen wie China, Indien oder Brasilien, sowie andere Entwicklungsländer, viele der armsten Länder, besonders in Sub-Saharan Afrika gebildet worden ist, fallen durch das wayside. Es gibt allgemeine übereinstimmung, daß, das MDGs zu erreichen mittendrin unsere Mittel ist. Es gibt absolut keine Entschuldigung, zum auszufallen.
Das MDGs einzuführen ist nicht genug, jedoch. Das MDGs muß hinter dem Datum mit 2015 Zielen, damit Fortschritt in Richtung zur ausgedehnteren Entwicklung in den armen Ländern, die unterstützt wird einzige sichere Weise erheblich überstiegen werden, einen Rückfall in die gegenwärtigen Bedingungen zu vermeiden.
Ausserdem muß ökonomischer Fortschritt in entwickelten und Entwicklungsländern stützbar künftig sein. Das gegenwärtige Wirtschaftssystem und das unstabilisierte finanzielle und Markt globalisation, auf denen es basiert, müssen umgewandelt werden, um grössere Sozialabteilungen zwischen reichem und schlechtem, sowie eine Erhöhung zu vermeiden, und in zunehmendem Maße gefährlich, Verschlechterung unseres Klimas. So müssen Klimaänderung Mitigation und Anpassung sein mainstreamed in nationale Entwicklung Pläne. Es kann keinen Fortschritt auf Klimaänderung ohne stützbare Entwicklung, einschließlich die Entwurzelung des kostspieligen Verbrauchs in entwickelten Ländern, der Wesentlichzunahmen der amtlichen Entwicklungshilfe (ODA) und der Klimaanpassung Unterstützung geben an Entwicklungsländern. Angemessener Handel, einschließlich das Abbauen der landwirtschaftlichen Beihilfe und anderer verzerrender Handelsschranken in entwickelten Ländern, ist ein anderes wesentliches Element der stützbaren Entwicklung, wie die weitere Verlängerung der Ablösung einer Verbindlichkeit für sich Entwickeln und die mittleren Einkommenländer. Staatsschulden werden unhaltbar gemeint, wenn sie die Erreichung des MDGs und die weitere stützbare Entwicklung der armen Länder sich vergleicht. Schließlich müssen die Prozesse von ODA, von Ablösung einer Verbindlichkeit und von angemessenem Handel vorwärts in einer zusammenhängenden, unterstützten, demokratischen und transparenten Weise, einschließlich die volle Miteinbeziehung der Zivilgesellschaft getragen werden.
Nur unter diesen vorteilhaften Umständen tut Menschlichkeit haben eine freie Wahrscheinlichkeit, möglicherweise das letzte, eine gerechtere, menschlichere und gerechte Zukunft für unsere Kinder und die Kinder unserer Kinder zur Verfügung zu stellen.
In der solidarität
schicken Vicente García-Delgado, CIVICUS´ UNO
Repräsentant bitte Ihre Anmerkungen zu CIVICUSUN@aol.com oder zu editor@civicus.org
A crise de alimento global: São os rich que abandonam os pobres?
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
Feche
a vista de A das nações unidas
março 2008
a crise de alimento global: São os rich que abandonam os pobres?
Por Vicente García-Delgado, data representativa da liberação
de CIVICUS´ UN: 9 abril 2008 - o e-CIVICUS 383
é as nações ricas do mundo que abandona os pobres globais?
Os preços de alimento básicos aumentaram dramàtica sobre o último poucos anos e esperam-se continuar sua espiral ascendente para o futuro foreseeable, causando faltas do alimento, fome e malnutrition crescente, unrest social, deslocamentos humanos grandes e desperation em regiões pobres do mundo. Ainda, a resposta do norte rico, à exceção de algumas exceções honoráveis, foi assim distante manifestamente inadequada.
A menos que esta situação fosse invertida logo, nossa própria geração poderia testemunhar crises humanitárias unprecedented, unrest social aumentado, e água escassa nova e renovada do excesso dos conflitos e os recursos agriculturais que conduzem às migrações maciças, ao insecurity geral e ao sofrimento humano do untold.
As razões para a crise de alimento atual são muitas, including diminuições na terra colheita-produzindo e em uns rendimentos mais baixos da colheita devido aos eventos extremos do clima; depletion da fonte de água e desertification avançando; aumentos rápidos na demanda de alimento das economias emergentes grandes; mudanças na dieta, including o consumo ràpidamente crescente da carne em China e em India; a diversão de saídas agriculturais para a produção do bio-combustível; pontos no preço do óleo; explosão de população; e conflitos locais e regionais não resolvidos.
Por exemplo, AlertNet relata que “Somalis desarraigado lutando em Mogadishu looted os caminhões que carregam U.N. dae (dispositivo automático de entrada) de alimento, […] destacar que agências do relevo advertem é um catastrophe humanitário deteriorando-se rápido.”
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
O secretário geral dos UN advertiu que os milhões dos povos são em risco do starvation enquanto o estoque global do alimento cai a seus níveis mais baixos nas décadas, al-Jazeera relatam que “em uma letra a um jornal dos E.U., lua de Ki da proibição advertiu que as faltas estão forçando os preços para se levantar que podem ter conseqüências devastating para as comunidades as mais vulneráveis”
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm do mundo
A organização de alimento e de agricultura dos UN (FAO) diz aquela “desde 10 janeiro [2008], umas 20 províncias de China do sul sofreu do frio desastroso, do gelo, e da neve. Uns 100 milhão povos são estimados oficialmente para ter sido afetados. As colheitas o mais severamente impactadas incluem o rapeseed, os vegetais, e as frutas. Além, uns 190.000 hectares do trigo de inverno foram danificados severamente.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO relata também que “o tempo raramente frio foi arrebatador com as áreas do upland perto da beira de Vietnam-China desde janeiro 14o, fazendo lhe um período frio record. Aproximadamente 150.000 hectares do arroz foram destruídos, com uma perda aproximadamente de US$25 milhão. Na província central de Thanh Hoa, a metade da área do arroz foi perdida também (45.000 hectares). Outras áreas severamente afetadas incluem Nghe uma província e uma cidade de Hai Phong.”
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
Em Coreia norte, “além aos confinamentes econômicos long-standing, a república de pessoa democrática de Coreia foi afetada severamente por inundações em 2007 e continua a sofrer das faltas sérias do alimento. Baseado nas estimativas as mais recentes do governo, a produção total do cereal em 2007 tem aproximadamente 3 milhão toneladas (base moída, ou 3.6 milhão toneladas unmilled), uma redução significativa das 4 milhão toneladas do ano precedente e a média de cinco anos de 3.7 milhão toneladas. As perdas principais do cereal estavam no maize (650 000 toneladas mais menos, ou nos 33 por cento para baixo do ano precedente) e no arroz (400 000 toneladas mais menos, ou nos 25 por cento para baixo do ano precedente). “www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
O trabalhador Socialist indica aquele, “esta fome crescente provocou a resistência em torno do mundo. [Houve] o alimento amotina-se em Burkina Faso, em Marrocos e em Egipto. Estes seguem protestos em Senegal e em Mauritânia no começo desse ano.”
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Mais motins do alimento e unrest político são preditos, como ocorreu em semanas recentes em Paquistão, em Indonésia e em Egipto. Em Egipto, em faltas das batidas, das demonstrações e da violência recentemente provocadas governo-subsidised do pão em que sete povos morreram. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
O borne de Washington relata que “México está no aperto da crise a mais má do tortilla em sua história moderna. Os preços internacionais dramàtica levantando-se do milho, spurred pela demanda para o ethanol grão-baseado do combustível, conduziram aos tortillas caros. Isso, por sua vez, conduziu para abaixar vendas para vendedores […] e protestos irritados por consumidores.”
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
Em Argentina, o governo novo de Cristina Kirschner está enfrentando seu primeiro desafio social principal como estradas obstruídas fazendeiros para protestar hikes grandes do imposto de exportação. Como relatado pela notícia do IPS, “alguns analistas dizem que o hike do imposto está visado que mantem preços domésticos da grão artificial baixos e que assegura fontes do domestic. Porque os preços de producto internacionais são assim elevados, sem o imposto em exportações, hão pouco incentive para vender soybeans e outras grões no mercado doméstico.”
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
Nas Filipinas, os oficiais de governo estão incentivando restaurantes do fast-food cortar servings do arroz ao meio, e as exportações foram suspendidas. As Filipinas não estão sozinhas; Egipto e outros exportadores tradicionais de productos agriculturais ou curtailed ou as exportações suspendidas para assegurar o alimento estão disponíveis domèstica em preços affordable.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
E às vezes, como em Zimbabwe, as crises de alimento não podem inteiramente ser responsabilizadas no tempo. Aqui, as políticas agriculturais misguided e o corruption difundido resultaram nas diminuições na produção agricultural e nos rompimentos na distribuição do food-aid.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
Em seu discurso no centro para o desenvolvimento global em Washington, C.C. abril em 2, 2008, Robert Zoellick, presidente do grupo de banco do mundo, desde que uma avaliação impressionante do valor da crise de alimento global: de acordo com estimativas do banco de mundo, “33 países em torno do mundo enfrentam o unrest social potencial por causa do hike agudo no alimento e nos preços de energia. Para estes países, onde o alimento compreende da metade a três quartos do consumo, não há nenhuma margem para a sobrevivência.”
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
Os aumentos íngremes em preços de producto agriculturais estão afetando também o programa de alimento de mundo de FAO´s ao ponto de emitir uma apelação da emergência aos países fornecedores para vir acima com um US$500 adicional milhão dentro de poucas semanas seguintes, ou do risco que raciona entregas do alimento ao mais pobre dos pobres em torno do mundo, uns 73 milhão povos que dependem desesperadamente do auxílio do alimento de FAO para sua sobrevivência diária.
Para os países fornecedores, 500 milhão dólares são uma gota na cubeta. Apenas a guerra calamitous em Iraq não está custando sobre US$8 bilhão cada mês,
http://zfacts.com/p/447.html (outras estimativas postas que figura em US$14 bilhão.) para stem a crise financeira atual dos E.U., lá está sendo nenhuma hesitação na peça a reserva federal dos E.U., a união BRITÂNICA e européia para injetar billions em cima dos billions dos dólares nos mercados financeiros sobre o último poucas semanas. www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml,
http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 milhões para avert uma crise de alimento humanitária shameful é aparentemente duro de vir perto.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
Os 73 milhão povos que são os mais pobres no mundo não se beneficiaram do globalisation do mercado, e contribuíram-se pouco, se qualquer coisa ao caos atual da mudança do clima, desde que têm sido por muito tempo incapazes de alcançar mesmo a primeira etapa na escada ao desenvolvimento. Neste contexto, a falha de países ricos responder imediatamente à apelação de FAO atinge nada brevemente do turpitude moral coletivo. É também polìtica shortsighted no extremo.
Considerando as conseqüências trágicas prováveis da crise de alimento global atual, é encarregado nos países desenvolvidos para dirigir-se a este desafio head-on com o urgency que merece. Nesta idade de acumulação unparalleled da riqueza em países do norte, é simplesmente inaceitável abandonar os pobres e olhar a outra maneira. O preço final de uma aproximação stingy ou uma atitude negócio-como-usual nesta situação desesperada seriam distante mais elevado.
Junto com os níveis extraordinários do ser humano sofrer esta situação é provável empurrar em cima dos dez ou as centenas uniformes dos milhões de povos destitute, de nós, dos povos e de nações do norte rico, teriam que henceforth viver com o burden moral pesado de perder nosso próprio sentido do humanity. Estamos nós prontos para pagar a essa elevação um preço?
Mas alimentar os milhões de povos com fome não é bastante. Os líderes do mundo necessitam considerar a combinação complexa das causas que nos trouxeram a este predicament pesaroso. Nós sabemos agora que a fome, a pobreza, o desenvolvimento, a mudança do clima, a instrução, o desigualdade do gender, a saúde, a água, o sanitation, o globalisation, o comércio, o dae (dispositivo automático de entrada), o relevo de débito e o investimento são lados diferentes do mesmo humanity grande dos revestimentos do desafio no começo do século XXI: Como podemos nós todos vidas dignified vivas e para desenvolver comunidades sustainable dentro da capacidade carregando da terra de modo que as gerações futuras tenham uma possibilidade fazer o mesmo?
Alimentar o com fome é certamente a tarefa a mais urgente antes de nós. Mas fixar a execução cheia dos objetivos do desenvolvimento do Millennium dos UN (MDGs) é um segundo próximo. Quando o progresso - entretanto desigual - for feito em economias emergentes tais como China, India ou Brasil, as well as outros países se tornando, muitos dos países os mais pobres, particularmente em África Sub-Saharan, estão caindo pelo wayside. Há um consenso geral que alcançar o MDGs está bem dentro de nossos meios. Não há absolutamente nenhuma desculpa a falhar.
Executar o MDGs não é bastante, entretanto. O MDGs deve significativamente ser excedido após a data de modo que o progresso seja sustentado para um desenvolvimento mais largo em países pobres, a única maneira certa de 2015 alvos evitar um relapse nas circunstâncias atuais.
Além disso, o progresso econômico no tornado e países tornando-se deve henceforth ser sustainable. O sistema econômico atual e o globalisation não regulado financeiro e do mercado em que é baseado devem ser transformados a fim evitar umas divisões sociais mais grandes entre rico e pobre, as well as um aumento, e cada vez mais perigoso, deterioração de nosso ambiente. Assim o mitigation e a adaptação da mudança do clima necessitam ser mainstreamed em plantas de desenvolvimento nacional. Não pode haver nenhum progresso na mudança do clima sem desenvolvimento sustainable, including o eradication do consumo desperdiçador em países desenvolvidos, dos aumentos do substancial no dae (dispositivo automático de entrada) de desenvolvimento oficial (ODA), e do auxílio da adaptação do clima aos países tornando-se. O comércio justo, including desmontar de subsídios agriculturais e de outras barreiras de comércio distorcendo em países desenvolvidos, é um outro elemento essencial do desenvolvimento sustainable, como é a extensão mais adicional do cancelamento de débito para se tornar e países médios da renda. O débito nacional está julgado unsustainable se comprometer a realização do MDGs e o desenvolvimento sustainable mais adicional de países pobres. Finalmente, os processos de ODA, de cancelamento de débito e do comércio justo devem ser carregados para a frente em uma maneira coherent, sustentada, democrática e transparente, including a participação cheia da sociedade civil.
Somente sob estas circunstâncias favoráveis faz o humanity têm uma possibilidade desobstruída, talvez última, fornecer um futuro mais justo, mais humano e equitable para nossas crianças e as crianças de nossas crianças.
No solidarity,
Vicente García-Delgado, representante de CIVICUS´ UN
emite por favor seus comentários a CIVICUSUN@aol.com ou a editor@civicus.org
Den globala matkrisen: Är richna som överger det fattigt?
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Nära
A beskådar från Förenta nation
mars 2008
den globala matkrisen: Är richna som överger det fattigt?
Vid Vicente García-Delgado, CIVICUS´ UN daterar
den representativa frigöraren: 9 April 2008 - e-CIVICUS 383
är de rika nationerna av världen som överger det globala fattigt?
Grundläggande mat prissätter har ökat dramatiskt över de sist få åren och förväntas att fortsätta deras uppåtriktat röra sig i spiral för den förutsebara framtiden och att orsaka matbrister, ökande hunger och malnutrition, den sociala oroen, stora människaförskjutningar och desperation i fattiga regioner av världen. Ännu har svaret av den förmögna norden, bortsett från några hedervärda undantag, så långt varit tydligen otillräckligt.
Om inte detta läge vändas om snart, kunde vår egna utveckling bevittna aldrig tidigare skådade humanitära kriser, ökande social oro, och nya och förnyade konflikter över knappt bevattnar och jordbruks- resurser som leder för att samlas flyttningar, allmän osäkerhet och att lida för untoldmänniska.
Resonerar för strömmatkrisen är många, inklusive minskningar i kantjustera-producerande land och lägre händelser för klimat för ytterlighet för skördavkastningar tack vare; bevattna källuttömmning och flyttande fram omvandlande till öken; forförhöjningar i matbegäran från stora dyka upp ekonomier; ändringar bantar in, inklusive snabbt ökande meatförbrukning i Kina och Indien; skenmanövern av jordbruks- tillverkar in mot bio-tankar produktion; grov spik i prissätta av olja; befolkningexplosion; och olöst lokal och regionala konflikter.
Till exempel anmäler AlertNet att ”Somalis uprooted, genom att slåss i plundrade Mogadishu åker lastbil bärande U.N. livsmedelsstöd […] att markera vilka lättnadsbyråer varnar, är en fasta som försämras humanitär katastrof.”,
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
Un-sekreteraren - generalen har varnat att miljoner av folk är på riskerar av svält, som global mat lagerför nedgången till deras lägst jämnar i årtionden, al-Jazeera anmäler att ”i en märka till en US-tidning, den förbudKi moonen varnade att brister tvingar prissätter till löneförhöjningen som kan ha förödande efterräkning för världens mest sårbara gemenskaper”
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm
Något att säga för UN-mat- och jordbrukorganisation (FAO) som ”efter 10 Januari [2008], några 20 landskap av sydliga Kina har lidit från katastrofal förkylning, is och snow. Något 100 miljon folk beräknas officiellt för att ha påverkats. Det strängast inklämt kantjusterar inkluderar rapeseeden, grönsaker och frukter. I tillägg var några 190.000 hektar av vintervete strängt skadada.”,
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO anmäler också att ”ovanligt kallt väder har sopat till och med höglandområdena nära Vietnam-Kina gränsar efter Januari 14th, danande det ett rekord- kallt pass. Omkring 150.000 hektar av rice har förstörts, med en förlust av omkring US$25 miljon. I centrallandskapet av Thanh Hoa, har halvan av riceområdet också varit borttappad (45.000 hektar). Andra strängt upprörda områden inkluderar Nghe ett landskap och en Hai Phong stad.”,
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
I Nordkorea ”förutom long-standing ekonomiska tvång påverkades fortsätter demokratiska folkets republik av Korea strängt av floder i 2007 och för att lida från allvarliga matbrister. Baserat på de nyaste regerings- bedömningarna, är den sammanlagda sädes- produktionen i 2007 omkring 3 miljon malde tonnes (basera, eller 3.6 miljon tonnes unmilled), en viktig förminskning från de 4 miljon tonnesna av föregående år och det five-year genomsnittet av 3.7 miljon tonnes. De sädes- förlusterna för ha som huvudämne var i maize (650 000 tonnes mindre, eller 33 procent besegrar från föregående år) och i rice (400 000 tonnes mindre eller 25 procent besegrar från föregående år). ”www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
Den socialistiska arbetaren pekar ut det, ”denna växande hunger har provocerat motstånd runt om världen. [Det har finnas], ställer till upplopp mat i Burkina Faso, Marocko och Egypten. Dessa följer protester i Senegal och Mauretanien tidigare detta år.”,
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Mer mattumultar och politisk oro förutsägs, som har uppstått i nya veckor i Pakistan, Indonesien och Egypten. I Egypten, brister av regering-subventionerat startat slag, demonstrationer och våld för bröd för en tid sedan som sju folk dog i. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
Washington postar rapporter som ”Mexico är i fattandet av den värst tortillakrisen i dess moderna historia. Dramatiskt prissätter resninglandskamphavren, sporrat av begäran för korn-baserad tankar ethanol, har ledde till dyra tortillas. Det, har i sin tur ledde för att fälla ned reor för försäljare […] och ilskna protester av konsumenter.”,
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
I Argentina vänder mot den nya regeringen av Cristina Kirschner dess första ha som huvudämne social utmaning, som bönder blockerade vägar för att protestera stora exportskattvandringar. Som anmält av IPS-nyheterna, ”prissätter något att säga för några analytiker som skattvandringen siktas på att hålla inhemskt korn, konstgjort lågt och att se till hemhjälptillförsel. Därför att landskampartikeln prissätter är så kicken, utan skatten på exporter, där är lite incitamentet som säljer soybeans, och andra korn på hemhjälpen marknadsför.”,
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=41694
I Filippinerna är regeringstjänstemän uppmuntranfast-foodrestauranger som klipper riceportionar i halva, och exporter har inställts. Filippinerna är inte ensam; Egypten och andra traditionella exportörer av jordbruks- artiklar endera har förkortat, eller inställda exporter som ser till mat, är tillgängliga på som man har råd med prissätter domestically.
http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20080401-127611/Tensions-rise-as-world-faces-food-crisis
Och ibland, som i Zimbabwe, kan inte matkriser helt klandras på väder. Här har misguided jordbrukspolitik och utbredd korruption resulterat i minskningar i jordbruksproduktion och söndringar i food-aidfördelning.
www.csmonitor.com/2002/1112/p01s03-woaf.html http://groups.yahoo.com/group/millenniumplus5ngonetwork/message/923
I hans anförande på centrera för global utveckling i Washington D.c. på April 2, 2008, Robert Zoellick, president av världsbankengruppen, provided en slå bedömning av storleken av den globala matkrisen: enligt världsbankenbedömningar ”vänder mot 33 länder runt om världen potentiell social oro på grund av den akut vandringen i mat, och energi prissätter. För dessa länder, var mat består av från halva till three-quarters av förbrukning, finns det inget förser med marginal för överlevnad.”,
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/NEWS/0,,contentMDK:21711307~pagePK:34370~piPK:42770~theSitePK:4607,00.html
De brant förhöjningarna i jordbruks- artikel prissätter påverkar också FAO´s världsmat programmerar till peka av att utfärda en nöd- vädjan till donor länder för att komma upp med en extra US$500 miljon inom de nästa få veckorna eller riskerar att ransonera matleveranser till det mest fattig av det fattigt runt om världen, något 73 miljon folk som beror desperat på FAOS mathjälp för deras dagstidningöverlevnad.
För donor länder är 500 miljon dollar en tappa i ösregna. Precis kriger har de calamitous i Irak kostar om miljarden US$8 varje månad,
http://zfacts.com/p/447.html (andra satta bedömningar som figurerar på miljarden US$14.), för att stem den finansiella krisen för strömUS, där varit ingen tvekan på delen som de federala USNA reserverar, UKEN och Europeiska unionen för att injicera miljarder på miljarder av dollar in i finansmarknaderna över de sist få veckorna.
www.wsws.org/articles/2008/mar2008/fed-m13.shtml http://money.cnn.com/2008/03/11/news/economy/fedauction/index.htm?postversion=2008031115Yet, $500 miljoner som avstyr en skamlig humanitär matkris, är som synes hård att komma by.
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/03/13/AR2008031303347.html
Det 73 miljon folket, som är det mest fattig i världen, har inte gynnat från marknadsför globalisering och har bidragit lite, snart till strömklimatförändringkaosen, sedan de long har long varit oförmögna att nå även första steg på stegen till utveckling. I detta sammanhang felet av rika länder att reagera omgående till FAOS vädjanbelopp till ingenting kort stavelse av kollektiv moralisk skändlighet. Det är också politiskt kortsynt i ytterligheten.
Considering de rimliga tragiska följderna av den globala matkrisen för strömmen är det vilande på på framkallade länder att tilltala denna utmaning rättframt med angelägenheten som den förtjänar. I denna ålder av exempellös rikedomackumulation i nordliga länder är det enkelt oacceptabelt att överge det fattigt och att se annat långt. Finalen prissätter av ett snålt att närma sig, eller envanlig inställning i detta skulle desperat läge är långt högre.
Tillsammans med det utöver det vanliga jämnar av människan som lider detta läge, är rimligt till framstöt på tio, eller jämnt hundramiljontals medellöst folk, bemannar vi, och nationer av den rika norden som fortsättningsvis skulle, måste att bo med den moraliska bördan för skurkrollen av att förlora vår egna avkänning av mänsklighet. Är vi att ordna till för att betala den kick en prissätta?
Men matning av miljoner av hungrigt folk är inte nog. Världsledare behöver att betrakta den komplexa kombinationen av orsakar som har kommit med oss till denna ledsna predikament. Vi vet nu att hunger, armod, utveckling, klimatförändring, utbildning, genusojämlikheten som är vård-, bevattnar, sanitation, globalisering, handel, bistår, skuldlättnad och investeringen är olika sidor av den samma belägen mitt emot mänskligheten för den storslagna utmaningen på början av det 21st århundradet: Hur alla kan vi direkt hedrade liv och att framkalla hållbara gemenskaper inom den bärande kapaciteten av jorden, så att framtida utvecklingar har en riskera som gör samma?
Matning det hungrigt är bestämt den mest akut uppgiften framåt av oss. Men säkra det fulla genomförandet av UNNA milleniumutvecklings sommål (MDGs) är ett slut, understödja. Stundframsteg - emellertid ojämnt - har gjorts, i att dyka upp ekonomier liksom Kina, Indien eller Brasilien, as well as andra ett u-land, många av de mest fattiga länderna, bestämt i Sub-Saharan Afrika, faller vid waysiden. Det finns den allmänna konsensusen att att nå MDGsen är väl inom vårt hjälpmedel. Det finns inte absolut någon ursäkt som missar.
Att genomföra MDGsen är inte nog, emellertid. MDGsen måste markant överskridas förflutna som 2015na uppsätta som mål daterar, så att framsteg tålas in mot mer bred utveckling i fattiga länder, det enda säkert långt att undvika ett återfall in i strömmen villkorar.
Dessutom måste ekonomiskt framsteg, i både framkallat och ett u-land, fortsättningsvis vara hållbart. Det ekonomiska systemet för strömmen och de oreglerade finansiella och marknadsför globalisering som det baseras på måste omformas för att undvika mer stor sociala uppdelningar mellan rikt och fattigt, as well as ett ökande och mer och mer farligt, försämring av vår miljö. Således mainstreamed klimatförändringförmildrande omständighet och anpassningbehov att vara in i medborgare som utveckling planerar. Det kan finnas inte något framsteg på klimatförändring utan hållbar utveckling, däribland eradicationen av slösaktig förbrukning i framkallade länder, verkliga förhöjningar i officiellt utvecklingsbidrag (ODA) och klimatanpassninghjälp till ett u-land. Mässahandel, däribland demonteringen av jordbruks- subventioner och andra förvridande handelbarriärer i framkallade länder, är en annan nödvändig beståndsdel av hållbar utveckling, som är den mer ytterligare f8orlängningen av skuldannulleringen för framkallning och mellersta inkomstländer. Medborgareskulden ansas ohållbar, om den kompromissar färdigheten av MDGsen och den mer ytterligare hållbara utvecklingen av fattiga länder. Slutligen bearbetar av ODA, skuldannullering, och mässahandel måste bäras framåtriktat i ett sammanhängande, tålt, demokratiskt och genomskinligt sätt, däribland full medverkan av borgerligt samhälle.
Endast under dessa gynnsamma omständigheter gör mänsklighet har en frikänd för att riskera, kanske den sist, som ger en mer rättvis, mer human och rättvis framtid för våra barn och barnen av våra barn.
I solidaritet
behar Vicente García-Delgado, representativ CIVICUS´
UN överför dina kommentarer till CIVICUSUN@aol.com eller editor@civicus.org
Глобальный кризис еды: Богатые люди покидая бедные?
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
Закройте
взгляд a от Организации Объединенных Наций
марта 2008
глобальный кризис еды: Богатые люди покидая бедные?
Vicente García-Delgado, официальная дата начала распределения продукции ООН CIVICUS´
репрезентивное: 9-ое апреля 2008 - e-CIVICUS 383
будет народы мира богатые люди покидая глобальные бедные?
Цены основного пищевого продукта увеличивают драматически над last few летами и ы, что продолжают их верхнюю спираль на обозримого будущее, причиняющ нехватки продовольствия, увеличивая голод и недоедание, социальный unrest, большие людские смещения и отчаяние в плохих зонах мира. Пока, реакция состоятельного севера, за исключением немного почетных исключений, до тех пор manifestly недостаточна.
Если эта ситуация не обратить скоро, наше собственное поколение смогло witnessing unprecedented гуманитарные кризисы, увеличенный социальный unrest, и новые и возобновленные конфликты над вряд водой и ресурсами сельского хозяйства водя к массовым миграциям, вообще необеспеченности и страданию untold людскому.
Причины для в настоящее время кризиса еды много, включая уменшения в урожа-производя земле и более низкие выходы хлебоуборки из-за весьма случаев климата; расход источника воды и выдвигаясь desertification; быстро увеличения в требовании еды от больших вытекая экономий; изменения в диетпитании, включая быстро увеличивая потребление мяса в Китае и Индии; диверсия объемов сельхозпроизводства к продукции bio-топлива; спайки в цене масла; резкий скачок в численности народонаселения; и unresolved местные и регионарные конфликты.
Например, AlertNet сообщает что «Somalis выкорчеванное путем воевать в Mogadishu looted тележки нося ООН. продовольственная помощь, […] выделять что агенства сброса предупреждают будет быстрой гуманитарной катастрофой.»
www.alertnet.org/thenews/newsdesk/L28564768.htm
Генеральный секретарь ООН ООН предупреждало что миллионы людей в опасности голодания по мере того как глобальные съестные припасы понижаются к их самым низким уровням в декадах, al-Jazeera сообщают что «в письме к газете США, луне Ki запрета предупредил что недостатки принуждают цены для того чтобы поднять которые могут иметь опустошительные последствия для общин»
http://english.aljazeera.net/NR/exeres/958CC5D2-638C-428E-AF84-91041B355EF0.htm мира самых уязвимых
Организация еды и земледелия ООН (FAO) говорит что «с 10-ого января [2008], некоторые 20 провинций южного Китая терпели от губительного холода, льда, и снежка. Оценены, что повлияны на некоторые 100 миллионов людей официально. Само строги плотно сжатые урожаи вклюают rapeseed, овощи, и плодоовощи. In addition, некоторые 190.000 гектаров озимой пшеницы строги были повреждены.»
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
FAO также сообщает что «необыкновенно холодная погода sweeping через зоны нагорья почти граница Вьетнам-Китая с 14-ого января, делающ им рекордное холодное произношение по буквам. Около 150.000 гектаров риса были разрушены, с потерей около US$25 миллиона. В центральной провинции Thanh Hoa, половина зоны риса также была потеряна (45.000 гектаров). Другие строги affected OBLASTи вклюают Nghe провинция и город Hai Phong.»
www.fao.org/giews/english/shortnews/china080303.htm
В Севернае Корея, «в дополнение к многолетним хозяйственным ограничениям, демократическое народная республика Кореи строги было повлияно на потоками в 2007 и продолжается вытерпеть от серьезных нехваток продовольствия. Я основана на самых недавних предварительных подчетах правительства, полной продукцией хлопья в 2007 будет около 3 миллиона тонны (филированное основание, или 3.6 миллиона тонны unmilled), значительно уменьшение от 4 миллиона тонн ранее года и пятилетнее средний 3.7 миллиона тонн. Главные потери хлопья находились в маисе (650 000 тоннах более менее, или 33 процентах вниз от ранее года) и в рисе (400 000 тоннах более менее, или 25 процентах вниз от ранее года). «www.fao.org/giews/english/shortnews/dprk080325.htm
Социалистический работник point out то, «этот голод провоцировал сопротивление вокруг мира. [] Еда riots в Burkina Faso, Марокко и Египте. Эти следуют за протестами в Сенегале и Мавритании earlier this year.»
www.socialistworker.co.uk/art.php?id=14293
Больше бунты еды и политического unrest предсказаны, как происходит in recent weeks в Пакистане, Индонесии и Египте. В Египте, недостатках правительств-субсидированных забастовок, демонстраций и расправы хлеба недавн вызванных в которых 7 людей умерли. www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-food1apr01,0,5185698.story www.ft.com/cms/s/0/a35318f0-fb80-11dc-8c3e-000077b07658,dwp_uuid=a955630e-3603-11dc-ad42-0000779fd2ac.htm
Вашингтон Пост сообщает что «Мексика находится в сжатии самого плохого кризиса tortilla в своей современной истории. Драматически поднимая международные цены мозоли, пришпоренные требованием для зерн-основанного этанола топлива, водили к дорогим tortillas. То, в свою очередь, вело для того чтобы понизить сбывания для поставщиков […] и гневные протесты едоками.»
www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/26/AR2007012601896_pf.html.
В Аргентине, новое правительство Cristina Kirschner смотрит на свою первую главную социальную возможность как дороги преграженные хуторянин для того чтобы опротестовать большие hikes налога на экспорт. Как сообщено новостями IPS, «некоторые аналитики говорят aim at hike тягла держа отечественные цены зерна искусственни низко и обеспечивая отечественные снабжения. Потому что межд